innebandy laget jag tillhör har blivit utsedd för årets innebandelag i Väsrtagötalands parasoportförbundet. detta är sjukt kul då vi har riktigt kul ihop.

https://www.facebook.com/1815085098745822/videos/1841888442732154/?hc_ref=PAGES_TIMELINE

http://www.skaraborgslanstidning.se/article/skara-hif-prisas-for-lagandan/

kolla gärna in länkarna :)

ikväll ska vi iväg på års möte och prisutdelning. måste fixa mig nu så hej hej

Idag är det internationella down syndrom dagen rocka sockarna. Man ska uppmärksamma att alla är olika och att det är okej. Jag som lever med flera funktionsnedsättningar tycker att alla har rätt leva ett meningsfult liv oersätt diagnos/handikapp. Alla människor har samma värde vilket inte är någon självklarhet.  

Enbart detta att hitta Skaras ''handikapps förening'' var en stor sak. Att kunna vara den man andra med olika funktionsnersättningar och ha otrolikt kul ihop. Dock sys inte handikapp sporten så mycke många viste inte om att vi fanns innan vi böt sal.

Jag anser att alla människor ska ha möjlighet att kunna få utvecklas och få en meningfullt liv/vardag.

Min ADHD Asperger syndes märktes mer när jag var yngre. Det hände att jag kunde få riktiga raseri utbrott. Jag har gapar och skrikit och surat. Jag har haft sån energi så jag har klättrat på väggarna bokstavligen talat, ktättrat på väggar dörrar tak träd över allt. Redan som liten ljös det bus i mina ögon.  Det är inte lätt att som indevid växa upp och känna sig onnulunda och också veta att man är det.

Nu idag har jag lärt mig hur jag ska hantera min ADHD Asperger. Vissa saker har jag forfarande jätte svårt med men jag jobbar hela tiden på att kunna leva och klara av att leva i ett normalt samhälle. Jobbar hela tiden med att träna på saker som är jobbiga . Bland annat att klara av att vara i olika miljöer med mycke folk eller på andra sett mycket intryck. Jag vill utmana mig själv för att kunna försöka utveckla mig. 

Är stolt över mig själv. Har klarat mig från anfall i en hel vecka. Har haft några frånvaro attacker där jag bara stelnar till och blir frånvaro i någon minut.

Medicinen ger riktigt bra effekt. De massiva anfallen har minskat jag har fått mindre anfall i form av frånvaro attacker. Men jag tror att frånvaro attackerna är istället för ett massivt anfall men att medicinen dämpar det.

Jag börjar våga sätta upp mål och drömmar om framtiden.

Och när jag tänker efter så trodde jag att jag aldrig skulle lyckas överleva min 18s dag pga alla anfall. Och snart är jag 20 och tror på en framtid där jag skulle kunna hantera anfallen.
Är lite konstigt att inse att jag inte en vågade tro att jag skulle överleva min 18s dag och bli vuxen.