Är stolt över mig själv. Har klarat mig från anfall i en hel vecka. Har haft några frånvaro attacker där jag bara stelnar till och blir frånvaro i någon minut.

Medicinen ger riktigt bra effekt. De massiva anfallen har minskat jag har fått mindre anfall i form av frånvaro attacker. Men jag tror att frånvaro attackerna är istället för ett massivt anfall men att medicinen dämpar det.

Jag börjar våga sätta upp mål och drömmar om framtiden.

Och när jag tänker efter så trodde jag att jag aldrig skulle lyckas överleva min 18s dag pga alla anfall. Och snart är jag 20 och tror på en framtid där jag skulle kunna hantera anfallen.
Är lite konstigt att inse att jag inte en vågade tro att jag skulle överleva min 18s dag och bli vuxen.