Vad är det som gör att vissa orkar motgång på motgång. Otroligt nog så fortsatter jag bara. Ibland med lite mindre ork och energi men med ett leende på läpparna.  Men vad är det som gör så att vissa orkar.

Just nu har jag låttare hjärnskakning och ny spricka i revbenet sedan måndags kväll. Trots det har jag ork att hålla igång. Eller rättare sagt oförändrat, är fortfarande lite utmattad efter ska'ut. Jag orkar vardagen fast hjärnskakningen gör så jag spyr. Så äter rätt så lite, men jag är nöjd så länge jag får behålla medicinen just nu. Vilket inte är självklart, men utan medicinen för värras anfallen vilken är sjukt jobbigt.

En låt som ger styrka.

Funder just nu mycket på hur kroppen är en konstig sak. Hjärnskakning, frakturer. sprickor, blåmärken, sår och blädning är saker som kan hända i samband med anfallen, det är saker som har hänt och troligtvis så händer igen. Men hur kan de komma sig att man ibland kan falla ner från en stentrappa utan en skråma. Medans andra gånger så räcker det att jag står upp för att slå meg fördörvad. Konstigt nog så har jag vant mig vid att vara blåslagen. Varje kväll har jag som vana att kolla över mig själv för att se om några nya skador har tillkommit (pga hög smärttröskel och annan smärtupplevelst så märker jag inte av sår och blåmärken). Det är ofta som jag undrar hur mycket orkar ientligen min kropp. Allt har ju sin gräns och kroppen klarar inte hur mycket som helst. Hoppas jag får behålla medicinen i morgon ska försöka sova lite nu.